Det låg en slags gång av glest placerade, stora stenar runt en knut när vi flyttade in. Den har vi aldrig använt, så i juni i år bestämde jag mig för att de skulle få bli uteplats på ett lummigt ställe i stället.
Då visste jag inte att den platsen skulle bli vår favorit när det var så där riktigt varmt som det var den här sommaren. Vi satt där långt innan alla stenarna var på plats till och med.
Nu hade jag ju verkligen inte nåt större hum om hur jag skulle bära mig åt, men tursam som jag är ibland, så har min mamma lagt mycket sten i sin dag. Hon har lärt sig av morfar och nu kom hon hem till oss och lärde mig hur man flyttar sten utan att få ont i ryggen och vad ordet pincha innebär.
Stenarna är fyrkantiga, men olika stora. De är flata på ovansidan, men oregelbundna på undersidan. Besvärliga, med andra ord. Men klart att det skulle gå att få till det här, tänkte jag och det gick ju fint 🙂
Jag har hållit på hela sommaren. Någon dag blev det bara en sten lagd och en annan flera stycken. Det var tungt arbete, men faktiskt jättekul. Nu är det bara lite kvar. Jag ska skaffa gatsten och lägga längs en kant och sedan sopa ner sand eller stenmjöl mellan stenarna. Så när våren kommer har vi förhoppningsvis en helt färdig och förmiddagssolig uteplats att dricka morgonkaffet på.
Stenmjöl eller sand? Någon som har idéer om vilket som är bäst?
Kirskål & rabarber 